Mycond BeeSmart MHCS 035 mot Panasonic Aquarea Split 7 kW (J-serien): vad säger KEYMARK-certifikaten egentligen?

Jämförelse baserad på data från Heat Pump KEYMARK-certifikat
Standarder: EN 14825 • EN 14511 • EN 12102-1

1. Varför KEYMARK-data är värda att lita på

Värmepumpar säljs i miljontals exemplar varje år i Europa, och varje tillverkare har sin egen version av vad produkten klarar. COP-värden, säsongsverkningsgrad, bullernivåer — siffrorna ser imponerande ut, men det är svårt att veta vad som är oberoende uppmätt och vad som är marknadsföring.

Heat Pump KEYMARK är svaret på det problemet. Det är ett frivilligt certifieringsprogram under CEN, den europeiska standardiseringsorganisationen. Tillverkare skickar in produkter till oberoende laboratorier som testar enligt EN 14511 och EN 14825. Certifieringsorganet har inget ekonomiskt förhållande till tillverkaren. Resultaten publiceras öppet på heatpumpkeymark.com.

Det innebär att siffror i ett KEYMARK-certifikat inte är reklam. Två produkter från helt olika märken, testade i olika laboratorier, kan fortfarande jämföras direkt — protokollet är identiskt.

Varför just dessa två? Mycond BeeSmart MHCS 035 och Panasonic Aquarea Split 7 kW J-serien är båda R32-splittsystem med enfas 230V och märkeffekter på 6,4 respektive 6,0 kW. Sex procents skillnad — väl inom det 15-procentsgränsvärde som håller jämförelsen meningsfull.

⚠️ En viktig skillnad att hålla i minnet. Certifikaten är mer än fyra år isär: Mycond, april 2024 (Rev 13-regler); Panasonic, januari 2020 (V7-regler). De två versionerna hanterar Cdh-beräkning och SCOP-formler på olika sätt. Den här artikeln tar hänsyn till det genomgående.

2. Jämför vi verkligen samma typ av produkt?

Ja, tillräckligt nära. Båda är splittsystem — en hydraulisk inomhusenhet kopplad till en utomhusenhet — med R32 och enfasmatning.

En sak att notera: Panasonics certifikat täcker även varmvattenberedning. Myconds certifikat deklarerar inte den funktionen — vilket inte säger något om hårdvaran, bara om vad som testades och godkändes.

3. Märkeffekt och beräkningsparametrar

Prated är varken maximal eller minimal effekt — det är den referenseffekt som EN 14825 tilldelar ett standardiserat referenshus. Allt annat bygger på det värdet: SCOP, årlig energiförbrukning Qhe, hela den säsongsbaserade effektivitetsmodellen.

Två värden förtjänar extra uppmärksamhet. Tbiv LT: −10 °C för Panasonic, −7 °C för Mycond. Det är ett beräkningsindata, inte en inställning på plats. Det speglar antagandet att pumpen täcker referenshusets värmebehov på egen hand ner till den temperaturen. För monovalenta system utan reservvärme är skillnaden relevant. I bivalenta system bestämmer installatören den faktiska bivalenspunkten utifrån det specifika bygget.

ℹ️ Om Tbiv. Att Panasonics certifikat anger −10 °C innebär inte automatiskt att modellen passar bättre i kallt klimat. Det är ett metodantagande i EN 14825 för ett referenshus — inte en egenskap hos produkten i sig.

WTOL på 57 °C hos Mycond mot 55 °C hos Panasonic verkar liten. Men på den kallaste tillåtna natten kan de där två graderna spela roll i äldre radiatorsystem med höga framledningskrav.

4. COP vid EN 14825- och EN 14511-mätpunkter

COP är effektivitetsmåttet vid ett givet ögonblick — hur många kilowatt värme pumpen levererar per kilowatt el som förbrukas. Det är en ögonblicksbild vid ett specifikt drifttillstånd, inte ett säsongsgenomsnitt.

EN 14511 — standardlaboratoriepunkt (+7 °C ute)

Vid LT-mätpunkten (+7 °C ute, 35 °C framledning) landade Mycond på 5,26 och Panasonic på 4,76 — nästan en halv COP-enhet. Under milda höstdagar med låg värmebörda syns den skillnaden direkt på elmätaren. Höj framledningen till 55 °C och läget vänds: Panasonic 2,82, Mycond 2,54.

EN 14825 — alla mätpunkter (genomsnittligt europeiskt klimat)

Vid −7 °C (punkt A) är Mycond bättre i LT-läget: 3,19 mot 3,04. Men kalla nätter utgör en liten del av uppvärmningssäsongen. Punkt B på +2 °C är långt mer representativ — det är runt den temperaturen som europeiska värmesystem tillbringar mest drifttid, och där leder Panasonic tydligt i LT: 4,96 mot 4,43.

ℹ️ Bivalenta system. När en reservpanna eller elvärmare tar över under bivalenspunkten påverkar pumpens COP inte längre energikostnaden. Prestanda vid −10 °C är i praktiken bara relevant för monovalenta installationer utan någon reservvärme alls.

5. SCOP — säsongseffektiviteten samlad i ett tal

SCOP väger samman effektiviteten över hela uppvärmningssäsongen: alla utetemperaturer, förluster från kompressorcykling, förbrukning i standby. Det är det enskilda tal som bäst speglar vad pumpen kostar att köra under ett år.

I LT-läget (35 °C — golvvärme, fläktkonvektorer) vinner Panasonic: 4,90 mot 4,61, ungefär 6 % bättre över en hel säsong. I MT-läget (55 °C — vanliga radiatorer) är det oavgjort: båda på 3,32. För ett hus med traditionella radiatorer ger SCOP-jämförelsen ingen vägledning alls.

⚠️ Förbehåll om SCOP. De olika regelverksversionerna (V7 för Panasonic 2020, Rev 13 för Mycond 2024) påverkar beräkningsmetodiken. Panasonics LT-försprång på 0,29 är verkligt, men en del av det kan bero på hur beräkningsreglerna förändrats snarare än på hårdvarans prestanda.

6. Årlig energiförbrukning Qhe och cykeldegraderingskoefficient Cdh

Qhe är den årliga elförbrukningen för referenshuset — konkreta kilowattimmar som du kan multiplicera med ditt elavtal för att få den faktiska kostnadsskillnaden.

I LT-läget förbrukar Panasonic 332 kWh/år mindre. I MT-läget vänds det om: Mycond sparar 634 kWh/år. Skillnaden mellan lägena är större än de flesta förväntar sig — det är värt att veta vilket läge din installation kommer att köra i mest.

Cdh speglar effektivitetsförlusterna när kompressorn cyklar vid dellast. Mycond håller konstant 0,900 i alla mätpunkter (minimivärdet enligt Rev 13). Panasonic varierar: 0,970 vid −7 °C, ner till 0,900 vid +7 °C och uppåt. Direkt jämförelse av Cdh är metodologiskt begränsad på grund av regelverksskillnaderna.

7. Bullernivåer

LWA är ljudeffektnivån i dB(A) — en egenskap hos enheten själv, oberoende av mätavstånd. Det är rätt mått att använda när man jämför produkter testade i olika miljöer.

Myconds utomhusenhet är märkbart tystare: 53–54 dBA mot Panasonics 59 dBA. På en logaritmisk skala innebär 6 dB ungefär fyra gånger mindre utstrålad akustisk energi. Under ett sovrumsönster eller intill en gemensam staketlinje märks den skillnaden varje kväll.

Inomhus är det tvärtom. Panasonics hydraulmodul går på 41 dBA, Myconds på 45–46 dBA. I ett teknikutrymme som delar vägg med ett sovrum eller i en korridor som leder in i boendet är 4 dB skillnaden mellan bakgrundsljud man slutar höra och ett ljud man är medveten om.

8. Förbrukning i standby och frånläge

Några enstaka watt verkar obetydligt. Men de adderas dygnet runt, även på sommaren. Den årliga summan kan överraska.

PTO täcker de timmar då termostaten stängt av värmen men systemet fortfarande är spänningssatt. Mycond drar 19 W där, Panasonic 44 W. Summerat över ett år med många sådana timmar blir det ungefär 50 kWh. I frånläge vänds det om: Panasonic på 2 W, Mycond på 10 W. Räkna med ditt eget elavtal och driftsmönster.

9. Sammanfattande tabell

10. Analys och slutsatser

Där Mycond BeeSmart MHCS 035 passar bäst

Det starkaste argumentet för Mycond är ett hus med radiatorsystem som körs på 55 °C. I MT-läget förbrukar den 634 kWh/år mindre än Panasonic — en verklig skillnad som certifikatet bekräftar. Multiplicera med ditt elavtal så ser du vad det innebär i kronor.

Det andra starka argumentet är bullret utomhus. Med 53–54 dBA mot Panasonics 59 dBA strålar Myconds utomhusenhet ut ungefär fyra gånger mindre akustisk energi. I tätbebyggda områden, med grannar tätt inpå eller vid montering under ett fönster kan den skillnaden vara avgörande redan i planeringsfasen.

PTO på 19 W mot 44 W är mer undanskymt men summeras. I ett hus där systemet är spänningssatt hela året men inte värmer konstant handlar det om ungefär 50 kWh om året — utan att göra någonting.

Konkret scenario: bivalent system med panna under −7 °C, radiatorer på 55 °C, utomhusenhet under sovrumsfönstret mot grannen. Qhe MT-skillnad: 634 kWh/år. Buller utomhus: 6 dB tystare. Mycond är det välmotiverade valet här.

Där Panasonic Aquarea Split 7 kW passar bäst

Golvvärme och fläktkonvektorer (LT-läge, 35 °C) — Panasonic vinner på både SCOP (4,90 mot 4,61) och Qhe (−332 kWh/år). I ett nybyggt hus med lågtemperatursystem är den säsongsbaserade fördelen på Panasonics sida.

Tyst hydraulmodul inomhus: 41 dBA mot Myconds 45–46 dBA. Om inomhusenheten hamnar i ett skåp i hallen eller ett utrymme intill ett bostadsrum är Panasonic märkbart tystare.

Lägre Tbiv (−10 °C i LT) är intressant för monovalenta system utan reservvärme — pumpen täcker värmebehovet på egen hand vid lägre temperaturer. Sådana installationer är ovanliga, men om det är din situation har Panasonic en certifierad marginal där.

11. Sammanfattning

Ingen av de två är bäst i alla lägen — kontexten avgör.

Mycond BeeSmart MHCS 035 är det välgrundade valet för radiatorsystem på 55 °C och för platser där buller utomhus är en begränsning. Effektivitetsfördelen i MT-läget är certifierad.

Panasonic Aquarea Split 7 kW J-serien passar bättre för golvvärme (LT, 35 °C) och för hus där hydraulmodulen placeras nära bostadsutrymmen. Det högre SCOP LT och lägre Qhe LT är verkliga fördelar.

Oavsett vilket alternativ du väljer: kräv hydraulisk injustering och korrekt inställning av klimatreglering från installatören. Utan det är skillnaden mellan SCOP 4,61 och 4,90 en siffra på ett papper.

Vi strävar efter maximal precision i tekniska uppgifter. Om du hittar ett fel, använd återkopplingsformuläret längst ned på sidan.

Viktiga tekniska förbehåll

• SCOP inkluderar inte cirkulationspumpens energiförbrukning. Om den är inbyggd, kontrollera om förbrukningen ingår i PE-värdena i testrapporten.
• Det är SCOP_ref (inte SCOP_on) som är juridiskt bindande för EU:s energimärkning.
• Tillåten avvikelse mellan deklarerat och uppmätt SCOP är max −8 % (EN 14825, KEYMARK-regler).
• Alla data avser ett specifikt testat exemplar under definierade laboratoriebetingelser. Verklig prestanda beror på installationskvalitet, hydraulisk injustering och korrekt reglerinställning.
• Variabel framledningstemperatur: om detta läge deklareras i certifikatet regleras framledningstemperaturen efter utetemperaturen (klimatstyrning). Det förbättrar det verkliga SCOP jämfört med konstant framledningstemperatur.
• Regelverksskillnad: mer än fyra år skiljer certifieringarna åt (2020 respektive 2024), vilket motsvarar olika KEYMARK-regelversioner (V7 och Rev 13). Direkta numeriska jämförelser av SCOP och Cdh bör läsas med det förbehållet.

Källor

1. Mycond BeeSmart DC Inverter Air to Water Heat Pump Unit – R32-09 — reg.nr 041-K088-04, certifieringsorgan BRE Global Limited, datum: 03.04.2024. Källa: heatpumpkeymark.com
2. Panasonic Marketing Europe GmbH — Aquarea Split 7 kW STD (J-serien) — reg.nr 011-1W0208, certifieringsorgan DIN CERTCO, datum: 08.01.2020. Källa: heatpumpkeymark.com
3. EN 14825:2022 — Luftkonditioneringsapparater, vätskekylaggregat och värmepumpar — Provning och märkning vid dellastförhållanden samt beräkning av säsongskoefficienter.
4. EN 14511:2022 — Luftkonditioneringsapparater, vätskekylaggregat och värmepumpar — Provning vid nominella förhållanden.
5. EN 12102-1:2017 — Luftkonditioneringsapparater, vätskekylaggregat, värmepumpar och avfuktare — Mätning av luftburet ljud.
6. HP KEYMARK Scheme Rules Rev 13 (2022) och HP KEYMARK certification scheme rules V7 (2018)..