Avfuktningssystem för lager: hur man skyddar varor och utrustning mot fukt

Författare: Myconds tekniska avdelning

Fuktkontroll i lager är en av de viktigaste aspekterna för att skydda varor och utrustning, men den underskattas ofta. Den ekonomiska nyttan med att implementera avfuktningssystem i lager blir tydlig när man beaktar de potentiella skadorna av överdriven fukt. Korrosion på metallprodukter vid hög luftfuktighet leder inte bara till sämre utseende utan även till kassationer och returer från kunder. Kartongförpackningar förlorar upp till 40% av sin hållfasthet vid luftfuktighet över 65% och deformeras snabbt, vilket försvårar lagring och transport. Kondens bildas på kalla ytor, vilket skapar risker för personalen och skadar varorna.

De årliga förlusterna från dessa problem överstiger ofta kostnaden för ett avfuktningssystem med 3–5 gånger, särskilt för lager i Stockholm och andra regioner i Sverige med hög luftfuktighet. Att förstå lagrets fuktbelastning är avgörande för att välja rätt utrustning.

Målformulering och kontrollnivåer för luftfuktighet

Innan du väljer ett avfuktningssystem måste projektets mål formuleras tydligt. Det räcker inte att bara ”sänka luftfuktigheten” — specifika parametrar behöver definieras. Till exempel hölls den relativa luftfuktigheten på 40% på ett lager i Göteborg enligt kravspecifikationen, men kondens bildades ändå på det metalliska taket nattetid när takkets temperatur sjönk under luftens daggpunkt. Problemet var att målet formulerats som ”upprätthålla relativ luftfuktighet” i stället för ”förhindra kondensation på ytor”.

Rekommenderade nivåer av relativ luftfuktighet för lagring av olika typer av varor:

• Stål- och gjutjärnsprodukter: max 40% vid 18–22°C för att förebygga korrosion
• Aluminium och icke-järnmetaller: upp till 50% relativ luftfuktighet
• Kartongförpackningar: 45–55% för att behålla 80% av hållfastheten
• Elektronik och kretskort: 30–45%
• Läkemedel: 30–40% beroende på preparattyp

För kyl- och fryslager styrs klimatet efter daggpunkten i lagerrummet, inte efter relativ luftfuktighet. Luftens daggpunkt bör ligga 2–3°C under temperaturen på den kallaste ytan. Metodiken innebär att man mäter yttemperaturer med en IR-termometer och beräknar nödvändig daggpunkt.

Särdrag hos passiva och aktiva lager

Det finns en grundläggande skillnad mellan passiv och aktiv lagring, vilket avgör utformningen av avfuktningssystemet. Passiva lager (arkiv, museimagasin, förråd för långtidslagring av militär utrustning) kännetecknas av låga fuktbelastningar. Den huvudsakliga fuktkällan är ånggenomsläpp genom klimatskalet och minimal infiltration genom otätheter.

Aktiva lager (distributionscentraler, logistikhubbar i Malmö, Uppsala och andra städer) har höga dynamiska belastningar från frekventa portöppningar, truckrörelser, personalnärvaro och inkommande fuktiga varor. Jämförelseexempel: ett lager med volym 3 000 m³ med en portöppning per timme kräver en avfuktare med kapacitet cirka 2–3 kg/h, medan samma lager med 20 öppningar per timme kräver 15–25 kg/h. Det vill säga en skillnad på 8–10 gånger vid samma lokalstorlek!

Beräkning av fuktbelastningar

Ett nyckelsteg i projekteringen är korrekt beräkning av fuktbelastningarna. Nedan följer de viktigaste fuktkällorna och deras typiska andelar för ett aktivt lager:

1. Portöppningar: 60–80% av den totala belastningen. För en port på 4×3,5 m vid utomhusförhållanden 28°C/75% RH (fukthalt 18 g/kg) och inomhus 18°C/45% RH (fukthalt 6 g/kg), lufthastighet 0,8 m/s och öppningstid 2 minuter tillför en öppning cirka 1,2–1,5 kg fukt. Vid 15 öppningar per timme blir det 18–22 kg/h.
2. Infiltration av fukt genom dörrar och otätheter: 10–25% av belastningen.
3. Ånggenomsläpp genom väggar: mindre än 5% av den totala belastningen.
4. Personal: 40–100 g/h per person.
5. Fuktavgivning från varor: beror på deras hygroskopicitet.

Det är viktigt att notera att många projektörer överskattar betydelsen av att täta lagret och lägger stora kostnader på extra ångspärr, medan även en fördubbling av väggarnas ånggenomsläpplighet bara ökar den totala belastningen med 3–4%. Det är mer kostnadseffektivt att investera i hantering av portöppningar.

Val av typ av avfuktningssystem

Det finns tre huvudtyper av industriella avfuktare för lager:

• Kondensationsavfuktare: optimala vid lufttemperaturer över 15°C och måldaggpunkt över 7–10°C. Deras energieffektivitetsfaktor (COP) är 2,0–4,0, vilket gör dem ekonomiska vid höga fuktbelastningar och måttliga krav på torrhet. Begränsning: risk för isbildning på förångaren vid låga temperaturer.
• Adsorptionsavfuktare för lager: nödvändig vid lufttemperaturer under 15°C eller när måldaggpunkten är under 5°C. Oumbärlig för kyl- och fryslager, lågtemperaturutrymmen och lokaler med strikta fuktkrav. Notera att en adsorptionsavfuktare höjer utgående lufttemperatur med 10–15°C på grund av adsorptionsvärmen.
• Kombinerade system: kombinerar fördelarna med båda teknikerna. Till exempel minskar kylning av tilluften från 32°C och 20 g/kg till 18°C och 12 g/kg belastningen på en adsorptionsavfuktare med 40%.

Minskning av fuktbelastningar

Ofta är arkitektoniska och organisatoriska åtgärder de mest kostnadseffektiva för att minska fuktbelastningen:

• Snabbrullportar: minskar öppningstiden från 120–180 till 20–30 sekunder, vilket proportionellt minskar fuktbelastningen. Snabbrullportar och luftfuktigheten har ett direkt samband.
• Luftridåer: skapar en barriär mellan utomhus- och inomhusluft med 70–85% effektivitet vid rätt dimensionering. Lufthastighet bör vara 8–12 m/s och lutningsvinkeln 15–20° utåt.
• Plastlamellgardiner: särskilt viktiga för höga öppningar över 3 meter.
• Organisatoriska åtgärder: styrning av öppningstider kan sänka fuktbelastningen med 70% utan kapitalutgifter.

På ett lager i Västerås sänkte minskningen av den genomsnittliga portöppningstiden från 3 till 1 minut fuktbelastningen med 72% utan några investeringskostnader, enbart genom personalinstruktioner och installation av ljudsignalering.

Distribution av avfuktad luft och automation

Huvudprincipen för distribution av avfuktad luft är att tillföra den torraste luften dit den behövs mest. För ett lager med inbyggd kylkammare minskade placeringen av tilluftsdiffusorer för torr luft direkt vid kammarens dörrar belastningen på den interna avfuktaren i kylkammaren med 35%, eftersom luften som kom in vid dörröppning redan var förtorkad.

Rekommendationer för placering av diffusorer:

• Längs väggen med portarna
• Nära öppningar mot kalla zoner
• I områden med hög risk för kondens på lagrets golv

Fuktsensorer rekommenderas att monteras på 1,5 m höjd från golvet i ett område med god luftcirkulation, inte närmare än 2 m från dörrar, värme- eller köldkällor samt tilluftsdiffusorer.

Vanliga projekteringsfel

Analys av avfuktningsprojekt i Örebro, Linköping och andra svenska städer visade fem vanliga fel:

1. För stor fokus på att täta väggar i stället för att hantera portöppningar. Exempel: 40 000 euro på extra ångspärr gav endast 6% lägre belastning, medan snabbrullportar för 12 000 euro sänkte belastningen med 45%.
2. Dimensionering efter medel-, inte toppbelastningar, vilket leder till otillräcklig kapacitet under kritiska perioder.
3. Att ignorera initial uttorkning, där nya byggnader och nyinkomna varor kan avge fukt under veckor.
4. Bristande samordning med driftpersonal. Även det bästa systemet fungerar inte om personalen lämnar dörrar öppna.
5. Styrning på relativ luftfuktighet utan hänsyn till yttemperaturer. En formellt uppnådd nivå på 40% RH förhindrar inte kondens på kalla byggnadsdelar.

FAQ: vanliga frågor

Vilken relativ luftfuktighet krävs för korrosionsskydd i ett lager för stålprodukter?

För ett tillförlitligt korrosionsskydd bör man hålla maximalt 40% relativ luftfuktighet vid stabil temperatur 18–22°C.

Vad skiljer projekteringen för passiva och aktiva lager i grunden?

Skillnaden i beräknad fuktbelastning kan vara 5–10 gånger vid samma rumsvolymer. För passiva lager dominerar väggarnas ånggenomsläpp; för aktiva dominerar infiltration via öppna dörrar.

Hur gör man en snabb uppskattning av fuktbelastningen från portöppningar?

Förenklad formel: antal öppningar per timme × öppningsarea i m² × 0,1 kg/m² = ungefärlig belastning i kg/h.

När är det nödvändigt att använda adsorptionsavfuktare?

Vid lufttemperatur under 15°C eller när man behöver nå daggpunkt under 5°C, till exempel för kylager.

Vad är effektivast för att sänka luftfuktigheten: att täta lagret eller att snabbt stänga dörrarna?

Nästan alltid har dörrhantering prioritet, eftersom 60–80% av all fukt i aktiva lager kommer in via dörrarna.

Slutsatser

Framgångsrik projektering av avfuktningssystem för lager i Sverige bygger på tre nyckelprinciper:

1. Definiera projektets verkliga mål, inte bara formella fuktindikatorer.
2. Beräkna belastningar med rätt prioriteringar, där dörrar är viktigare än väggar.
3. Välj system utifrån specifika temperaturförhållanden och nödvändig daggpunkt.

Organisatoriska och arkitektoniska åtgärder är ofta effektivare än dyr utrustning. En stegvis metod rekommenderas: implementera först organisatoriska åtgärder, utvärdera effekten och välj sedan utrustning utifrån den faktiska, inte den beräknade, belastningen.

Ett korrekt projekterat avfuktningssystem för lager säkerställer optimal relativ luftfuktighet för lagring av varor, förhindrar kondens på kalla ytor och korrosion av metaller vid hög luftfuktighet, bevarar kartongförpackningars hållfasthet och skyddar elektronik och andra fuktkänsliga material.